Varför alla dessa restnoteringar?

Publicerad
2018-09-24 18:33:27
Uppdaterad
2018-09-24 18:48:29
Skribent
Anna Bärtås

Varje vecka, nästan varje dag hör vi om nya restnoteringar av läkemedel. Varför? Kan ingen göra något? BLF erbjuder här en liten snabbkurs på området författad av föreningens vetenskapliga sekreterare Synnöve Lindemalm:

Att lösa problemet med restnoteringar är inte så lätt. Det är många aktörer inblandade men det finns en stor vilja att minska problemen och om möjligt helt förhindra restnoteringar. Restnoteringar påverkar hela sjukvården, men många gånger drabbas barnsjukvård extra hårt. 

En brist på läkemedel kan uppstå var som helst i processen från att en läkemedelssubstans tillverkas tills det att den ska delas ut till patienten. Alla inblandade är frustrerade; industrin är frustrerad som inte får sälja sina produkter, vården är frustrerad då det är svårt att hålla koll på alla rester och leta ersättningsprodukter, patienter är frustrerade som inte får ut sina mediciner, apoteken är frustrerade när läkemedel saknas och de måste ta kontakt med förskrivande läkare för att få ett ersättningspreparat etc. När allting fungerar är det balans mellan tillgång och efterfrågan.

Men problemen är många och samverkar:

  • Tillverkning av substans sker på få ställen i världen, ibland bara i en fabrik. Om denna tillverkning slås ut kommer det påverka hela världen.
  • Sedan hamnar läkemedelsförpackningen på en lagerhylla. Det gäller att ha smarta lager, för det kostar pengar att lagerhålla. Ett sätt att minska kostnader är att ha mindre lager.
  • Hållbarhetstider är något som begränsar förvaring. Det är företagen som genom studier kontrollerar hur länge ett läkemedel kan förvaras. Ett fåtal läkemedel har begränsad hållbarhetstid ex adrenalin. Många läkemedel kan förvaras längre tid än vad som står på förpackningen.
  • För att ett företag ska tjäna pengar behöver sortiments bredden ibland ses över. Det är många gånger beredningar som är anpassade för barn som då tas bort, då det är minst lönsamma. En restsituation kan föregå en kommande indragning för produkten pga av lönsamhetsproblem.
  • När ett läkemedel väl står i ett läkemedelsrum, får den egentligen inte skickas till något annat sjukhus, även om det finns en patient som är i stort behov av medicinen.
  • Vid en bristsituation gäller det att koll på lagersaldo oavsett om det är på ett lager eller i ett läkemedelsrum. Idag är det ingen samordning.
  • Vid en brist- eller restsituation gäller det att hitta alternativ behandling. Idag är det många som försöker lösa dessa problem. Det tar mycket tid i anspråk.
  • Ibland är det ett licensläkemedel som är lösningen på en restsituation. Det är då ett relativt krånglig förfarande att få till en licensansökan. Det är inte alltid som KLAS fungerar. Det är inte så att det automatiskt blir en licensgodkännande även om det är en restsituation som är orsaken.
  • När jag som läkare ska ordinera läkemedlet framgår det inte av mitt journalsystem vad som gäller och vilken ersättningsprodukt som är aktuell. Som läkare kan jag inte hålla mig uppdaterad på en massa olika hemsidor. Jag behöver information på plats.

 Det gäller att hålla koll på att det finns läkemedel och var de är. När det inte finns läkemedel är det viktigt att information går fram och att information om alternativ finns. Som ni alla förstår är samordning och information otroligt viktigt.

 Har det hänt något?

  • Sedan 2017 är restsituation en del i Nationella Läkemedelsstrategin (NLS) som en förberedande aktivitet. Det finns angränsande frågeställningar som tas upp i delvis andra forum ex läkemedel i krissituation och ordnad utfasning av läkemedel. Problemet är identifierat och både Socialdepartementet och SKL, som ansvarar för NLS, tar det på största allvar. Läkemedelsverket kommer lämna en rapport till Socialdepartementet med kartläggning och förslag på åtgärder. 
  • Sedan februari 2018 finns på Läkemedelsverket en databas där industrin kan rapportera en kommande restsituation senast 3v innan. Problemet är att alla inte rapporterar, vilket inte föranleder något vite. Sedan är det så att ibland så kastar sig vården över befintligt lager och det tar slut mycket snabbare än förväntat eller så börjar vården använda en annan liknande produkt så att den förmodade ”resten” blir kvar och måste kasseras pga utgången hållbarhet.
  • Inom ePed-samarbetet har vi ett ePed-forum där vi kan lägga upp diskussionstrådar som rör restnoteringar. Det gäller att dubbelarbete minimeras. 
  • Inte minst jobbar många med samma saker inom vården för att vi ska lyckas ge en så bra behandling som möjligt till våra patienter. 

Sammanfattning

Allas uppfattning är att problem med restsituationer tilltagit. Alla aktörer i läkemedelskedjan har ett ansvar att se över processer och att samverka. Att ha “koll” och att snabbt sprida korrekt information kommer vara en framgångsfaktor. Problemet är upplyft på nationell nivå och alla inblandade aktörer är måna om att hitta lösningar som förbättrar dagens problem. 

Synnöve Lindemalm, barnläkare, klinisk farmakolog och BLF:s vetenskapliga sekreterare

Referenser

https://www.ashp.org/Drug-Shortages/Shortage-Resources/Guidelines-and-Tools

Handlingsplan för Nationella Läkemedelsstrategin 2018