Mjölk och dödlighet – bland barn?

Mjölk och ökad risk för dödlighet och frakturer
För en tid sedan publicerade svenska forskare en studie om mjölkintag och dödlighet/frakturer bland män och kvinnor.

Studien har väckt stor uppmärksamhet och många undrar vilken relevans studien har för barn. Här följer en högst personlig kommentar.

Studien är välgjord och baserar sig på två kohorter av kvinnor respektive män. Mjölkintaget är värderat utifrån enkät-data. I ett mindre antal män [i en helt annan grupp] har man också analyserat interleukin-6, en inflammationsmarkör i relation till mjölkintag. Forskarna har därefter justerat sina data för en lång rad variabler.

Kommentar:
1. Författarna beskriver att mjölkintag enligt deras enkätdata överensstämmer med en faktor 0.7 med data över mjölkintag när det mätts enligt en annan metod. Skillnaden mellan 0.7 och 1.0 (perfekt överensstämmelse) är ganska stor, så här finns en osäkerhet. Hade mjölk-enkät-data utfallit litet annorlunda så hade forskarna sannolikt inte hittat något samband med död eller frakturer.
2. Man har justerat sina analyser för en lång rad faktorer, samtidigt finns i alla observationella studier en risk för kvarstående störfaktorer (residual confounding) som man inte kommer åt och som bara kan belysas med hjälp av en klinisk prövning (randomized clinical trial).
3. Bland vuxna är mjölkdrickande inte lika utbrett som bland barn. Vi har inte riktigt kontroll på vilka personer som dricker mjölk. Om bara en liten andel i studien drack mjölk för att ”korrigera någon form av brist”, eller ”på grund av att de redan är sjuka” så kan det bidra till riskökningen för död och frakturer.
4. Barn är inte vuxna.
a) Olika exponeringar har olika effekter i olika åldrar. Ett nyfött barn som drabbas av hjärnblödning kan antingen bli svårt handikappat eller gå helt opåverkad genom det inträffade – för en vuxen är ”variationen” oftast mindre. Ett annat exempel är alkohol: exponering under fostertiden kan få svåra följder för barnet, medan regelbundet drickande av måttliga mängder under 9 månader hos en vuxen sällan får lika allvarliga konsekvenser.
b) Just vad gäller mjölk tål nästan alla barn mjölk (oavsett kultur), medan laktosintolerans är vanligt bland vuxna. På så vis kan man fråga sig om ”naturen” ansett det vara en fördel för barn att dricka mjölk men inte för vuxna.
c) dödsorsaker. riskökningen för död förklaras till stor del av ökad hjärtkärl-dödlighet. Men barn dör inte i hjärtkärlsjukdom.

Summering: studien i BMJ är mycket välgjord. Det är dock mycket oklart om resultaten kan överföras till att gälla barn, jag är själv tveksam. På grund av att dödligheten är mycket låg bland barn skulle det dock vara nära nog omöjligt att göra om studien bland svenska barn och svaret på frågan om mjölk påverkar dödligheten hos barn i Sverige förblir obesvarad.

Utifrån nationella data i Sverige kan man räkna ut att om ett ökat mjölkintag (+200 g) per dag leder till en 12 % ökad risk för död så skulle mjölkkonsumtionen bland svenska barn vara kopplat till ca ett extra dödsfall årligen per 100 000 barn i åldrarna 5-9 år.

Jonas Ludvigsson, ordförande i BLF (detta inlägg är personligt och representerar inte BLF)

Publicerad

2014-11-19 av Jonas Ludvigsson