Neo = nya återupplivningsrutiner

Jag går årets första nattjour och det tar inte mer än en timme innan jag larmas till förlossningen. Det brukar ju bli att man springer dit eller till operation [kejsarsnitt] ett par gånger per natt.

På med plasthandskar, förkläde, kolla gas-mixern, peep:et på neopuffen, värmen och apgar-klockan. Handdukar finns framme. Sedan tittar jag snabbt upp till vänster där förlossningen har sitt flödesschema för återupplivning på väggen och jag slås av hur många smådetaljer som har ändrats sedan jag började som barnläkare för precis 17 år sedan [2 januari, 1998] och hade min introduktionsplacering på neo.

Jag är inte neonatolog men jag undrar hur många av de förändringar vi gjort i flödesschemat som baserar sig på evidens (någon får gärna kommentera mitt inlägg)?

Helt klart har fokus ökat på andning. Ventilation och åter ventilation. Ett par reflektioner.
a. nu väntar vi med att suga i luftvägarna. Förr sög jag regelmässigt på väldigt många nyfödda, i synnerhet om meconium förekom. Nu verkar känslan vara att sugning kan ge reflektorisk apné, skada barnet, eller i alla fall försena ventilationen – så ”var god dröj” med sugning, alltså.
b. mindre syrgas. vi väntar med att skruva upp syrgasen. Här är dock min känsla att många (?) fortfarande gärna skruvar upp från 21% ganska snabbt om barnet inte mår riktigt bra?
c. Vid hjärtfrekvens <60 trots adekvat ventilation så kan man behöva ge thoraxkompressioner. Förr var det kompressioner efter >30 sek adekvat ventilation (eller minns jag fel?), men nu först efter >60 sek adekvat ventilation. Varför har vi ändrat det?
d. När jag började på barnkliniken var vi snabba med buffert. Då 4 ml/kg tribonat, nu nästan aldrig tribonat och om det ska ges så ger vi 2 ml/kg. Även andra doser tror jag (?) har ändrats? jag har i alla fall lärt mig adrenalin 0.03 mg/kg iv om återupplivningen verkar gå åt skogen men jag kan ju se på återupplivningsschemat att man rekommenderar 0.02….

Av alla dessa ändringar tycker jag att ”försök med 21% syrgas” är den mest intressanta. Parallellen till hjärt-invensiv-sjukvården där man just nu testar om extra syrgas (detox-studien) förbättrar prognosen eller ej.

Man undrar, vad vi kommer att göra annorlunda i akut-neo-vården om ytterligare 17 år?Jonas (ordförande i BLF)

TILLÄGG 150119: Magnus Domellöf (barnläkare i Umeå) publicerar här en kommentar på mitt inlägg:

”Hej Jonas, det är trevligt att du tar upp förändringarna som skett inom neonatal HLR sedan 1990-talet. De är lyckligtvis i mycket stor utsträckning evidensbaserade. Jag håller med dig om att det är intressant med den omsvängning som skett när det gäller syrgastillförsel vid neonatal HLR. Detta är baserat dels på en stor mängd djurexperiment och dels på randomiserade studier av bl.a. Ola Saugstad et al som påvisat ökad mortalitet efter HLR med 100% syrgas jämfört med 21%. Man har också på senare tid uppmärksammat att det friska nyfödda barnet (som vi ju alla vet är cyanotiskt vid framfödandet) normalt har en O2-saturation kring 50% vid 1 minuts ålder och uppnår 90% först vid 5-10 minuters ålder. För vidare läsning och referenser, se följande länk: http://www.neohlrutbildning.se

 Bästa hälsningar,

Magnus Domellöf, Docent”

Publicerad

2015-01-03 av Jonas Ludvigsson

Uppdaterad

2015-01-19 15:40