BLF tycker till om ny läkarutbildning

Hej!

Barnläkarföreningen (BLF) har i ett yttrande fört fram synpunkter på förslaget om ny läkarutbildning (SOU 2013:15). Tack till alla barnläkare som tog sig tid att läsa utredningen och ge synpunkter på den. Ett extra tack till Estelle Naumburg som sammanställde remissvaret.

Jonas (ordförande)

Barnläkarföreningen ser flera positiva effekter av en sexårig läkarutbildning utan AT.

Utbildningen kommer att harmonisera med läkarutbildningen i övriga EU, vilket gör att den migration som redan nu förekommer, gör rekryteringsförfarandet mer jämställt för alla EU-utbildade läkare, även de svenska. Det är på sikt orimligt med två parallella utbildningsspår för läkare som arbetar i Sverige, och där svenskutbildade läkare missgynnas.
AT som rekryteringsbas har inte i nämnvärd omfattning varit introduktion i specialiteten för blivande barnläkare.
Med sex års utbildning blir det en snabbare väg in i ST-systemet, vilket innebär att den långa vägen till specialist blir kortare.
Universiteten blir examinerande och därmed ansvariga för utbildningskvaliteten hela vägen fram till specialistutbildningen.
Det är positivt att områden som etik, globalisering, socialt ansvar, forskning och höga ambitioner hos studenterna har lyfts i förslaget om ny läkarutbildning.

Barnläkarföreningen ser behov av förtydliganden i författningstexten, ffa bör studenten också ha kunskap om sambandet och skillanden mellan vetenskap och beprövad erfarenhet (sid 40), och att lärande och ett vidgat synsätt på medarbetarskap inkluderas.

Barnläkarföreningen ser dock flera allvarliga negativa konsekvenser om detta förslag drivs igenom förhastat, och inte väl förankrat i specialistutbildningen eller de examinerande universiteten.

AT är väl en väl inarbetad utbildning av kliniska färdigheter förmåga att fatta beslut, och har fungerat sedan 1969. AT efterträdde examensordningen från 1955, där ”assistenttjänstgöring” på 9 månader som avslutade licentiatstudierna (den sex-åriga teoretiska utbildningen av medicinarutbildningen). Arbetet som läkare är dock betydligt annorlunda idag jämfört med på 1950-talet. Barnläkarföreningen ser farhågor med att en sexåriga läkarutbildningen inte förbereder de unga läkarna tillräckligt för det självständiga kliniska arbetet som läkare. Utbildningen under AT var tänkt att handleda just kritiskt tänkande och beslutsfattande Barnläkarföreningen anser att den mognadsprocessen är svår att komprimera och tillgodose under studietiden. En fördjupad klinisk träning måste ersätta AT, innan specialiseringen påbörjas.
Läkarutbildningen idag innehåller mycket klinisk träning och inkluderar kliniska examinationer, och redan nu planeras fler moment med interprofessionellt lärande. Att nöta dessa kliniska färdigheter (inklusive ansvar och beslutsfattande), som blir automatiskt på AT, kommer dock att vara svårt att hinna med i en förkortad utbildning. Vi riskerar att få läkare som är sämre rustade för kliniskt arbete.
ST-utbildningen har just omarbetats och sjösatts 1 maj 2015. Den nya sexåriga läkarutbildningen innebär att blivande nya specialister förlorar mycket tid för klinisk träning när AT avskaffas. Specialistutbildningen, ST-15, är inte anpassad till en kortare klinisk träning.
AT är en anställning, med krav på kliniskt arbete, och för studenterna att äntligen ha möjlighet att tjäna pengar. Det är inte ovanligt att studenter idag har förbrukat sin tillgång på studielån innan de 11 terminerna är avklarade. Ytterligare en termin med studielån måste följas av möjligheter att låna mer, vilket kan belasta skuldbördan hos studenten.
AT gav de blivande läkarna en god kännedom om vårdens organisation och kompetens inom många specialiteter. Det skapade en mycket bred och god bas för framtida samarbete över specialitetsgränser. Hos EU-utbildade läkare som kommer till Sverige har just denna kunskap saknats. Barnläkarföreningen ser farhågor med en ny läkarutbildning med för tidig specialisering och brist på helhetssyn på såväl patienten som vårdkedjan.
Innehållet i en 6-årig läkarutbildning kommer att kräva en stor omarbetning av nuvarande läkarutbildning. Universiteten och sjukvårdshuvudmännen måste tillsammans skapa en ny organisation för att säkerställa att kliniska färdigheter utlärs på ett gott sätt och med ständig progression under utbildningen. Utbildningen måste säkerställa att oavsett var studenten legitimeras, ska hen kunna arbeta var som helst i Sverige.
En 6-årig läkarutbildning fordrar delvis annan organisation av hela sjukvården i Sverige. Fler undervisnings/träningsnoder/akademiska centra krävs, och en ökad tillgång på kliniska handledare. Detta gäller även för ämnet barn- och ungdomsmedicin. Produktionsbortfallet blir kännbart för de kliniskt verksamma läkarna. Barnläkarföreningen bedömer därför att utredningen i avsnitt 9.7 ”konsekvenser för sjukvården” inte i tillräcklig grad belyser de verksamhetsförändringar som sjukvården måste genomföra utbildningsmässigt, dvs det räcker inte med att enbart anpassa sig till bortfallet av AT-läkare från vårdproduktionen.

Sammanfattningsvis anser barnläkarföreningen att en 6-årig läkarutbildning utan efterföljande fördjupad klinisk träning, inte kan ge tillräckligt kliniskt kompetenta unga kollegor i framtiden för självständigt kliniskt arbete. Ett ”kliniskt basår” eller liknande behöver införas. Detta basår skall även gälla EU-utbildade läkare.

En noggrann genomlysning av progressionen i utbildningen, även den som följer efter legitimation, krävs. ST bör anpassas till förkortad grundutbildning utan AT.

Universiteten och hälso-och sjukvårdens organisation måste gemensamt utarbeta former och mål för en ny 6-årig läkarutbildning som möter såväl krav på kliniska handledare, akademiska centra som produktionsbortfall av såväl handledare som det arbete som dagens AT-läkare genomför.

Publicerad: 2015-05-26 av Jonas Ludvigsson