Intervju med Estelle Naumburg (Östersunds barnklinik)

I somras skickade BLF ut ett email till ett antal ordförande för våra underföreningar, och ställde ett par frågor. Vad gör du i sommar. Nu dags för Estelle Naumburg som leder BLFs intresseförening för barn och läkemedel. Först nu kommer intervjun med Estelle eftersom jag (Jonas Ludvigsson) själv varit på semester i 4 v.

JONAS: -När och varför började du engagera dig i er förening?
ESTELLE: -Föreningen är mycket ny. Ett embrio bildads i augusti 2014, och redan då hoppade jag på i interimsstyrelsen. Föreningens egentliga födelse var på barnveckan 2015, med vårt första årsmöte och då jag hedrande valdes till ordföranden för föreningen. Vi i föreningen är en grupp läkare (av olika specialiteter), sjuksköterskor, farmaceuter och apotekare som är speciellt intresserade av läkemedelsfrågor inom pediatriken. Trots försök att genom lagar och förordningar att öka säkerheten, inklusive läkemedelsprövningar, för läkemedel på barn har mycket lite hänt. Det är ju fortfarande så att hälften av alla läkemedel som ges till barn på sjukhus ges ”off label” (är inte utprovade på barn). Jag började engagerade mig i föreningen eftersom jag tycker att området är så eftersatt, men också för att jag såg det kanske (äntligen) började hända saker nationellt och internationellt.

JONAS: -Vilka är era viktigaste frågor?
ESTELLE: -Föreningen har identifierat tre stora områden. 1) Driva utbildningen inom ämnet. Vi har en planerad utbildningsdag den 1 oktober 2015 i Stockholm, och på barnveckan 2016. Information om utbildningsdagen kommer på hemsidan om någon månad. 2) Verka i nationella och internationella nätverk för att öka läkemedelsprövningar på barn. Vi håller på att bilda Swepedmed, som är den svenska delen av Nordicpedmed där alla nordiska länderna ingår. Den finska delen; Finpedmed, är en förebild och de har flera års erfarenhet. Nordicpedmed ingår också i det europeiska sammarbetet. Vi har redan fått frågan om att delta i två studier, och vi planerar att träffa fler företag. 3) Bidra med kompetens och nätverandek, men också pådrivande i läkemedelsfrågor, i statliga verk och organisationer. Där har vi redan fått inbjudan från läkemedelsverket och vi planerar att träffa departementet.

JONAS: -Vilka frågor tycker att BLF centralt ska driva?
ESTELLE: -Personligen tycker jag att vi inte får glömma de fackliga frågorna!!! Vi får inte halka efter lönemässigt. Det är en fråga som varje barnklinik måste driva lokalt, eftersom SLF inte driver just vår fråga centralt. Jag tycker inte att vi ska ha sämre betalt bara för att vårt yrke är förhållandevis populärt och för att våra patienter oftast är ganska gulliga! Dessutom är vi mitt uppe i en pensionsavgångsvåg, där vi ser att vi redan nu har brister på specialister (tex barnneurologi).
Dessutom vill jag att BLF driver frågan ”forskning och klinisk barnläkare”. Det är viktigt att vi som forskar också är aktiva kliniker och vi måste också inspirera unga kollegor att forska. Men, det handlar också om anslag och finansiering. Kan BLF påverka här? Jag har en önskan att pediatrisk forskning är aktiv och livfull på varje barnklinik i landet!

JONAS: -Vad gör du på din semester?
ESTELLE: -Jag har just inlett min semestermed att göra – INGENTING! Och så kommer det nog fortsätta. Det betyder inte att vi är helt sysslolösa, utan bara att vi inte har detaljplanerat vår semester. Vi håller till i vår stuga i Stockholms skärgård; lägger ut nät, träffar vänner och familj och bjuder då oftast på något annat än fisk eftersom vi sällan får något i näten, seglar, läser böcker, målar huset eller målar egna tavlor. Men, det finns också en dos av ”lämna ett barn på läger och kolla av tonåringarna som sommarjobbar i stan”.

JONAS: -Kan du tipsa om någon bok du läst eller ska läsa i sommar?
ESTELLE: -I sommar ska jag läsa ”Lovisa till Astrid”, en bok om barnsjukvården i Stockholm under 150 år av Britt Lindblom och Ann-Marie Nylander. Jag läser också ”Natten då Gud blundade” av Lennart Molander, om en tragisk olycka då nästan hälften av ungdomarna från vår sommarö Vidinge i Stockholms norra skärgård fryser ihjäl då de går över isen någon kilometer från grannön Sundskär. Året var 1888. Inte särskilt länge sedan, men en otroligt annorlunda tillvaro. Jag hoppas också hinna läsa ”Madame Secretary”, Madeleine Albrights memoarer. Alla dessa tre böcker beskriver en värld som jag aldrig kommer att uppleva själv, vilket är syftet med sommarläsningen – en resa!
Jag vill också passa på att önska alla barnläkare en riktigt skön och avkopplande sommar (och hoppas ni får lite sol också)!

Publicerad

2015-08-17 av Jonas Ludvigsson