Skrivelse 2012-10-19

Hälsoundersökning av nyanlända barn och unga

Konsensusyttrande, 
Svenska Barnläkarföreningen och Svenska Skolläkarföreningen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Hälsoundersökning av asylsökande m.fl.(SOSFS 2011:11) trädde i kraft 1 jan 2012. Föreskriften är mycket kortfattad och kan ge utrymme för olika tolkningar av enskilda vårdgivare. Vi välkomnar vägledningen på Socialstyrelsen webb, den är ett värdefullt komplement till de nya föreskrifterna, men vi ser en risk att webbsidan inte kan väga upp tyngden i detaljerade och konkreta föreskrifter och allmänna råd. Kvalitén på hälsoundersökningarna riskerar därför att variera mellan vårdgivare och över landet. Detta gäller inte minst för barn och unga, då personal med varierande kompetens, inom primärvård och på barnmottagningar. Även uppföljning inom barn‐ och skolhälsovård uppvisar stora skillnader.

På uppdrag av Socialstyrelsen har Svenska Barnläkarföreningen och Svenska Skolläkarföreningen arbetat fram en checklista för de undersökningar och prover som utgör basen för ett likvärdigt mottagande.

Sammanfattning hälsoundersökning av barn

Alla nyanlända barn och unga ska ha rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning oavsett legal status i Sverige.

  • Undersökningen och provtagningen ska vara likvärdig oavsett vem som utför den.
  • Barnkompetens är nödvändigt.
  • Kroppsundersökning ska alltid ingå.
  • Uppföljning måste säkras.

Generella principer om hälsoundersökning av barn

  • Alla nyanlända barn och unga ska ha rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning oavsett legal status i Sverige (asylsökande, anhöriginvandrade, papperslösa).
  • Hälsoundersökningen fyller tre viktiga funktioner: Den ska uppmärksamma eget behov av vård, tillse samhällets behov av smittskydd och ge möjlighet till information om hälso‐ och sjukvård.
  • Alla barn i Sverige ska ha samma rätt till hälso‐ och sjukvård och det innefattar även hälsoundersökning. Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet.
  • Kompetens, förtrogenhet och kunskap är nyckelord vid samtal, undersökning och provtagning av barn. Ett barnkompetent team behövs för hälsoundersökningar av barn.
  • Viss centralisering av hälsoundersökningarna kan vara en fördel då kompetens och rutiner runt hälsoundersökningarna kan upprätthållas. Hälsoundersökningen för barn skall alltid omfatta samtal, kroppsundersökning, provtagning, vaccinationsplanering samt en bedömning av behov av fortsatt uppföljning avseende psykisk och fysisk hälsa.
  • Psykisk ohälsa är en mycket viktig fråga att uppmärksamma i samtalet. Man kan utgå från basala frågeställningar och symptom. Det är viktigt att barnet självt får möjlighet att själv komma till tals om sin egen hälsa. Ofta får dessa frågor följas upp vid senare kontakter med hälso‐ och sjukvård.
  • Vårdkedjan efter hälsoundersökningen är mycket viktig. Varje landsting och kommun måste finna system och samverkan för att säkra att vårdkedjan fungerar.
    • Familjen ska få hjälp med kontakt till BVC och till skolhälsovården
    • En koordinerande funktion/samordnare bör finnas för samordning och uppföljning av resultaten på hälsoundersökningarna för barnets inom hälso‐ och sjukvård. Det är inte lätt för nyinvandrade föräldrar att förstå, överblicka och hålla reda på barnens kontakter med hälsovård och sjukvård. För ensamkommande barn kan gode män fungera som fast punkt. För förskolebarnen kan det vara BVC och barnmottagningar. Inom elevhälsan skulle skolsköterskan kunna ha denna funktion eftersom alla barn, och unga oavsett legal status, kommer till skolan.
    • All information om hälsotillståndet, status, prover, uppföljning etc dokumenteras i en bok (jämför barnhälsovården) som familjen själv får ta med sig.
    • Tydliga rutiner och rapportsystem måste finnas så att fynd och resultat från hälsoundersökningen kan följas upp på ett adekvat sätt, t ex komplettering av vaccinationer.
  • Hälsoundersökningen ska innefatta en vaccinationsplanering. Barnhälsovården ansvarar för kompletterande vaccination av förskolebarn och Elevhälsans medicinska del (Skolhälsovården) för barn i skolåldern.
  • Tolkar till barn ska finnas och vara auktoriserade Det är viktigt att barn inte tolkar åt sina föräldrar eller syskon.
  • Alla barn har rätt till tandvård och folktandvården har en skyldighet att aktivt erbjuda detta. En väg att uppmärksamma tandvården på nyanlända barn är att vid hälsoundersökningen på en särskild blankett/remiss beskriva varje barns och mun och tandhälsa liksom kontaktuppgifter och skicka till aktuell mottagning.
  • Hälsoundersökningen bör inkludera frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa. Det är viktigt att problem och besvär tex till följd av omskärelse blir kända för att kunna remitteras vidare vid behov. Frågarna kan vara känsliga och kan inte alltid ställas vid en första kontakt.

2012‐10‐19
Svenska Barnläkarföreningen
Olle Söder, ordförande
Ann Lindstrand

Svenska Skolläkarföreningen
Cecilia Renman, ordförande
Ann Sofie Cavefors
Stefan Kling


access_time 2014-05-20 14:13:02